Vet inte riktigt var jag ska börja,men jag skriver så bra det går.

Under cirka 2 månader har det varit såhär,

jag har irriterat mig när det har hänt, skrikit av mig och sen gått vidare.

Slagit bort det kan man kalla det.

För jag vill att det ska gå bra.

Barnen har inte direkt reagerat på något, bara mest hört possitivt.

Saker jag och mannen reagerar på är denna okontrollerande och oengaerande känslan.

Vi lämnar bort det dyraste vi har i måånga timmar, oftast i 11 timmar.

Ja det är hemskt.

Jag vet!

Men vad ska man göra när man har jobb långt ifrån båda två?

Vi har kommit och hämtat barnen och 9 av 10 gånger har det hänt något.

När man frågar, varför har Jonathan ett STORT skrap märke under hakan som nästan precis slutat att blöda?

Får till svar; vet inte.

Blir man glad då som förälder?

Eller när man skolade in lilleman och det var pulkaåkning i backen, det var måååånga barn ute och 1 (!!!) lärare ute. Och jag.

Om inte jag hade stått vid den stora isbacken hade det kunnat häna en riktigt hemsk olycka med denna flickas rygg och nacke. Hon åker pulka och pulkan åker iväg före henne eftersom där inte stod någon och hjälpte henne.

Hon var milimeter från att välta baklänges mitt i backen. Om inte jag hade stått där vet jag inte hur det hade slutat.

Jag blev helt piggig på ryggen och massa tankar kom upp i huvudet.

Är det såhär det funkar här?

Här jag ska lämna våra barn?

I trygghet?

Pratade med barnens mentor, dom höll på att organisera så det skulle bli bättre.

Varje gång jag hämtar, vilket blir väldigt ofta eftersom jag är hemma först, ligger där påsar med skitiga kläder i barnens fack.

Jonathans tröjor är så ner geggade med mat och blöta att jag får ofta använda massa extra kemikalier för att få bort fläckarna.

Emilia är helt torr här hemma, dag som natt.Ingen blöja alls!

Väldigt skönt tycker alla!

Men på dagis, nej nej, hon får ingen ro, hon säger att det är äckligt att kissa där, och alla stirrar.

Vaddå stirrar fråga jag henne igår?

GAAAAAAHAAAAA !!!!

Stänger dom inte dörren så hon får kissa ifred? Dom är så (ursäkta språket ) JÄVLA inkompetenta  på det stället att en människa utan någon som helst utbildning hade klarat det mycket bättre. Som har barn då förstås.Eller det kasnke det som är problemet? Dom har inga utbildningar? Jag vet en som va utbildad massör... men dom har kommunen avskedat nu. Tack och lov.

Droppen kom nu, när jag öppnar dörren halvligger Emilia i soffan och kommer springades STOR gråtandes och slänger sig i min famn. Det var detta riktiga ledsen gråtet, så jag blir också ledsen.Hon chippar efter andan.

Blir ledsen bara jag skriver om det nu också =(

Då förstod jag, detta är droppen. Nu får det vara nog!

Tog lång tid att trösta henne, en lärare kom men hon visste inte varför hon var ledsen.. Men det vet jag tänkte jag!!

Efter en stund kom Jonathan, skitigare än en.. ja..

Ännu en gång kunde jag inte hålla mig, Säger högt ironiskt

- Åå vad fin du är dåå??!!

- Eeh, ja...fniss... Öhm..säger läraren.

- Jag frågar högt om det inte finns haklappar på detta stället, eller vi kanske

får ta hit en själv??

Hon svarar inte.

 Vi går därifrån och Emilia sjunker ner i vagnen,

- Dom e inte snälla Mamma.

- Nej, jag vet gumman...

Vill inte dit mer Mamma!

Jag fick en stor klump i halsen,.. Nu är det upp till oss som förälder att ordna detta. Vi behöver jobba i många år till vilket generar i att barnen måste gå på förskola/ skola lika många år till också.

Och inte blir det bättre när dom har öppnat upp dagiset så alla är med alla.

Barnen springer hur som helst. Överallt.

Bättre organiserat sa du?!!???

I D I O T E R  ( !!!!! ) kallar jag då det!!

Ja, detta har jag burit på länge... inte velat att det ska vara såhär.

Men nu är det nog!

Nu börjar dom på en privat förskola så kan ni ha ert jävla bulibumpa dagis för er själva.

Där har dom till och med plats för barn som vill sova inne, eller ute om dom vill det.

Våra barn sover inne!! 

Jävla påhitt att sova ute, endast för att dom inte har plats där inne och lärarna ska kunna sitta med sitt jävla kaffe i handen. Det händer väl inget med barnen när dom sover ute? Vi hör dom...

MMMMM säkert!!!

 Har hört flera barn som ramlat ur sina vagnar och slagit sig hårt...

- Selar? Äh det behövs inte, vi har koll... Mm säkert!!

Eller så får man hem Jonathan med skrapmärke på kroppen men inte ett enda ljud om vad som hänt.

Nej för dom vet inte vad som händer där.

Det är alldeles för många barn på förskolor nuförtiden och för lite personal.

Ni vet som skolat in era barn att man ska ha föräldra-möte i början typ efter 1 månad... Jag har inte varit på ett enda.

Dom vågar väl inte ta dit mig haha

När jag kommit ibland har hon sagt det, "ja just det vi måste ha ett möte " .., sen komemr ett barn eller någon personal som ska berätta om sin nya kille hon var ute med igår på dejt...

Jag står som ett frågetecken...

Det är så jävla sjukt!!!

Som dagen innan vi gick på semester, säger jag till att nu ska barnen ha semester i så och så många veckor så dom kommer inte förrän detta datumet.

Fick då till svar att " Jag orkar inte gå och hämta pärmen så vi tar det sen "

Jag blev helt stum.. hörde jag rätt?

Sa till mannen när vi kom hem vad dom sagt, och sa även att fan ta dom om dom ringer under semestern sen och frågar när vi kommer.

Mycket riktigt, En morgon ringer telefonen 09,20. Vi satt och åt frukost och hade det lugnt och skönt.

- Hej detta är ******* från dagis, jag sitter här och skriver sheman för nästa vecka och undrar när barnen kommer.

- Då fick dom åter igen höra min fina stämma,

ja jag skrek mer eller mindre i telefonen. Jag var så arg!!

Jag berättade för henne hur dåligt dom komuniserar med varandra och osv....

jag var så arg att jag bara skaka i hela kroppen efteråt.

Idag ska ringa och höra när barnen kan börja på det nya!

Kärlek till Er som står mig närmast.

Tack för mig!